Carolin

Är väldigt frustrerad, kluven, förrvirad och mer saker där till.

Jag vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga eller hur jag ska finna det. Vet inte hur jag ska ställa alla frågor jag har eller hur jag ska ställa dem så det låter rätt.

Idag fick jag en känsla och jag vet inte om jag missförstod eller om jag satte pricken över i:et utan att personen behövde säga det rakt ut. Känslan var "tappat tron". Det tog ganska hårt och jag har varit ganska kluven och fundersam hela kvällen.

Har funderat ganska mycket på hur jag ska göra eller hur det ska gå. Visste ju om det och ändå är man inte riktigt berädd på det. Det är en ganska konstig känsla att ha och jag kan inte riktigr förklara allt som jag känner och tänker och kan definitivt inte uttrycka mig rätt. och det är det som är det jobbigaste utav allt.

När man  verkligen skulle  behöva en vän att gå hem till och ta en kopp te och snacka ut om allt så finns dem bara 30 mil bort och ibland funderar man på varför det har varit så svårt att lite på folket här uppe. Har en som jag släppt in lite och trodde jag hade en men det vissade sig att så fort som det blev lite så, så sprack den vänskapen direkt. eller det kanske inte ens va vänskap. Vet inte riktigt vem man kan lita på här uppe längre. Har ju iallafall några klippor och det är nice, men skulle gärna vilja ha någon som inte är inblandad i allt.


Har funderat på lite olika alternativ idag. Det kommer ju iallafall att avgöras inom en snart framtid vilket det blir. Jag jobbar ju verkligen på att det ska gå och jag vill det mer än något annat, men vad FAN är det som sätter stopp. Blir så jävla frustrerad och bara står och stampar hela jävla tiden. Är det menat eller ska man inse det andra. Vad är det man ska tro göra och förstå av allt. Blir så ARG.


Det är nu eller 30 mil hem.


Vi ses när  vi ses.